Mina tankar! Välkommen att delta..

Sa att man inte ska ångra något som fick en att le.. Det som fick mej att le fick mig även att gråta, men jag skulle ändå aldrig ångra det som fick mig att le..

Idag har jag fått min första bot. En fortkörningsbot.. Inte helt otippat för dom som känner mig antar jag. Men det är bara att se nöjd ut och betala, för det är ju ingen annans fel att vi blir 1500 kr fattigare..

Sociala myndigheter omhändertar barn där föräldrar är så pass berusade att de inte kan ta hand om sina barn.. Ganska många barn som skulle omhändertas om den lagen följdes...

Dom som bryr sig om sina nära, kära å vänner, det är dom som är ärlig och säger som det är. De andra är inga som bryr sig, inte på riktigt.

Jag har en sån jävla häftig och cool häst! Hon tar allting med ro och det är inte mycket som skrämmer henne.. Hon har även världens personlighet som är väldigt komisk måste jag säga! Fan känner mig som 13 år å nyss fått första hästen, haha, men vet ni vad? Det känns så jävla underbart å jag älskar min lilla tjej och vår nya familjemedlem:)

Oavsett vad någon säger till mig om någon annan, så ger jag alltid människor en chans... Skulle någon säga till mig, den dära, han har gjort de å de.. den dära, hon har suttit på psykhem etc etc så rör det inte mig i ryggen. Jag ger alla människor en chans för jag är en sjysst å ärlig människa.. Jag ger alla en chans ända tills dom bevisar motsatsen...

En dag när jag skulle hämta min minsting på dagis, jag kommer fram till fröknarna som sitter vid bordet ute på baksidan och då säger den ena; Hugo har vart tjurig idag, å när han grinade och ville komma upp i famnen så fick han verkligen inte det.. Denna kommentar besvärade mig verkligen å gör fortfarande, dels för att jag har lust att säga åt henne, samtidigt som jag å andra sidan inte vill vara den där "bråkande morsan" som ställer till så att dom tar ut det över barnen istället.. Efter det smärtar det så otroligt att lämna barnen på dagis å veta att dom inte får den trygghet dom så väldigt mycket behöver. Det är just detta med närheten de lärda menar att barnen inte får på dagis, varav anledningen att man inte ska lämna barnen på dagis när de är under två år.. Men jag menar Vem kan ha barnen hemma så länge då om man inte är rik...

Väntar jag på att min fina Tomas ska natta klart Hugo, sen blir det Twilight Part 1 för i morgon så är det 2an som gäller:) Kung!

Vilka är ni som sitter där bakom dataskärmen och läser min blogg? Gläds ni åt mig när jag skriver positiva saker lika som ni tycker det är tråkigt när det går ont, eller är ni bittra fiender som istället gläds när det går ont åt mig. Vad törs jag egentligen skriva här i bloggen utan att någon skadeglad jävel skrattar gott åt min olycka.. Efter alla dessa år är det fortfarande en massa snack som inte stämmer. Men en sak är säker, saker ändras med åren, inställningar erfarenheter och attityder ändras som så mycket annat.
Livet i stort då? Jag har en underbar familj, jag har en underbar relation med min andra hälft som inte bara är min stora kärlek, utan även min bästa kompis som jag kan prata om precis Allt med. Och jag har så fruktansvärt underbara ungar!!! Dom är så otroligt coola, snälla och kärleksfulla, jag är så fruktansvärt stolt över dom och imponerad över vad faktiskt jag å Tomas ändå har åstadkommit.. Min häst är på väg till mig, den sista pusselbiten i livet.. jag skulle kunna säga att livet är fullkomligt, att livet är bra såhär som det är, för det är det.. Men jag saknar en del av min familj, det tar emot att skriva det, jag är ju en tuffing liksom, en som alltid klarar sig.. Och det gör jag naturligtvis, jag har det jävligt bra nu för tiden, men saknaden finns ändå där, vetskapen om att det kanske aldrig ordnar sig känns väldigt sorglig. Inte minst för mina barn skull, för de är dom som tar mest stryk..

borde väl uppdatera så ni får något att läsa på denna blogg! Men jag har Aldrig tid, eller jo det har jag ju säkert, men oftast ligger jag på soffan när det blir tid över.. Nu ska jag iväg å köpa galltvål!

Små detaljer i vardagen som verkligen är små men de gör förhållandet levande. Att min underbara pojkvän kommer ihåg att jag vill ha en gaffel OCH en sked när vi äter nudlar igen efter ett år, "bara" det gör att jag älskar honom så mycket!

Ridning, umgänge, psykolog, familj m.m m.m. Jag har ju alltså fem syskon. Varav en lillebror som jag inte träffat på tio år.. I torsdags hade min älskling en "överraskning" åt mig. Han svarar i sin mobiltelefon som ringer den hiphoppande signalen likt en spyfluga som surrar runt huvvet när man ska sova på natten... ja.... i varje fall, telefonen ringer och Tomas beger sig ut genom dörren med en av de märkligaste miner jag nånsin sett. Av den enkla anledningen ställer jag mig och tittar genom fönstret, jag ser att han möter upp en bil, det tar ett tag(EN JÄVLA TID)så ser jag att han kommer tillbaka och har med sig två personer, på håll ser jag att jo men visst, det är ju min lillebrorsa(och han tjej) som jag inte haft kontakt med på tio år! familjen är det viktigaste man har här i livet, och jag är så jävla glad över att äntligen ha fått träffa min lillebror!! Dom stannade här torsdag till lördag, så på fredagen ställde vi till med fest där vi käkade grillat och surströmming.. Det var så fruktansvärt trevligt att samla dom som betyder mest i hela världen och nu har jag och Tomas bestämt att vi ska göra det lite oftare:) Mycket mer har såklart hänt, men skulle jag skriva allt så skulle ni inte orka läsa...