stekta fiskpinnar.

käkade middag hos storasyrran en dag förra veckan. Det bjöds på fiskpinnar. När vi satte oss vid bordet och började inta måltiden så utbrister syrran: har jag gjort fiskpinnarna sega?! när hon utbrister detta så tänker jag i mitt stilla sinne: jaså, är fiskpinnar inte sega.. samma tanke tänkte jag återigen igår, när vi åt fiskpinnar till middag. Tanken svepte även förbi idag när vi åt fiskpinnar till lunch. Tanken ledde även till ett konstaterande: livsuppgift: ta teda på hur man steker fiskpinnar..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0