Jomenvisst..

Behöver inte vänner som påstår att jag ljuger. Behöver inte "vänner" som ringer å gapar å skriker å kallar mej de mesta man kan kalla någon. Behöver inte vänner elr folk runt omkring mig som påstår att jag hellre super än å är med min dotter. Behöver inte folk omkring mej som snackar skit överhuvudtaget... Bristningsgränsen är nådd. Men vad kan man förvänta sig när man bor i en liten by. Tur att jag har folk omkring mej som är normal i huvudet iaf.. Tack för att NI finns!!

kärlek till er...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0