Hittade en fin dikt..
Solen och månen
Två motsatser.
Svart mot vitt.
Olika på alla tänkbara sätt.
Ändå varandras tvillingar.
Det den ena inte har,
det har den andra.
Dom kompletterar varandra
med svaghet och styrka.
Som solen och månen är dom.
En är härskare över dagens ljus.
Den andra över nattens skuggor.
Men utan den ena
finns inte den andra.
Dom är åtskilda
och samtidigt ett.
Strålande vackra.
Oemotståndliga.
Motsatser som hör ihop.
Dom är kärlek och hat.
Hopp och hopplöshet.
Dom är liv och död.
Beroende av den andra
för att existera.
Skratt och gråt.
Sorg och lycka.
Dom lämnar aldrig
varandras sida
trots avståndet mellan dem.
Solen och månen.
Hand i hand kan inget stoppa dem.
Dom snubblar men tappar aldrig taget.
Dagen gryr, solens tid.
Men månen finns alltid där.
Vakande bortom horisonten.
Den väntar på sin kära.
På sin trygghet.
Solens dotter och månens son.
Ingen trodde att dom skulle klara det.
Dom hade fel.
I evighet stannar
dom tillsammans.
Hand i hand.
Genom livet,
genom döden.
Dom känner båda
genom den andra.
Solens dotter och månens son.
Inget kan skilja dom åt.
Kommentarer
Trackback
