Ang. att inte vara tillsammans med pappan till sitt barn..

Visst är det skönt att vara barnledig ibland, men att jämföra det, med känslan man får i kroppen varje gång man lämnar sitt barn... Det går bara inte. Visst vet jag att hon har det bra där. Eller vet jag det? Att hon säger att hon vill dit måste väl vara bevis nog för att hon vill dit, eller är det de?
det är svårt att släppa iväg sitt barn utan att känna sig orolig, men vad annars kan man göra?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0